Så här går det till att basta

Här beskrivs mycket med tanke på vedeldad bastu utan avancerade bekvämligheter. Mer om ved och eldning finns på Biblioteket.
    Finns det också rinnande vatten och separat duschrum underlättar det mycket. Ett elektriskt aggregat sätter man bara på någon kvart eller halvtimme innan man vill bada. Det mesta kring bastuaktiviteterna är dock allmängiltiga.

Förberedelser och uppvärmning
Innan man börjar med annat ska man se till att bastun är städad efter tidigare bad. Inga löv på golvet eller i golvbrunnen, inget skräp i vattenbehållarna och askan i kaminen ska vara borttagen.
    Uppvärmningen tar olika lång tid beroende på rumsvolym, kamintyp (el eller ved) och hur varmt man vill ha det. Temperaturen kan också kännas olika, varje bastu har sina individuella egenskaper. 60-80° brukar vara lagom. Ett fåtal hetsporrar gillar att köra i minst 100 knyck.
    En stor del av charmen med bastubad är just att vedelda. Och att bära in några hinkar vatten är inget stort besvär. Att göra i ordning allt blir en förberedelsetid då man långsamt går ner i varv från vardagens stress. Med tankarna kretsande kring bastupyssel glömmer man sina bekymmer. Dessutom har knastrande eld en lugnande verkan som bekant.
    Använd ved med högt energiinnehåll, bäst är björk och andra lövträslag som torkat minst ett år. Öppna spjället och ventilationsluckor. Tänd elden med papper eller näver och småkvistar. Uttjänta torra ruskor fungerar bra! När elden tagit sig lägger man på grövre pinnar och sist några rejäla vedklabbar. Allt eftersom de brinner upp fyller man på med fler så att en ordentlig brasa hålls i gång, tills önskad temperatur uppnåtts. Om kaminen är av den mindre typen (se stycket om bastutyper) kan man underhålla en mindre eld med påfyllning av lite ved.
    Använder man torkade eller frysta ruskor ska de läggas i varmt vatten kanske en halv timme före badet, så de hinner bli ordentligt mjuka. Ha en större avlång balja till detta. Det finns folk som tror att man kan använda kvastarna torra! Ruskan ska inte läggas på kaminens heta stenar för att värmas upp - löven börjar osa illa!
Läs mer » Om basturuska

Entré!
Innan man går in i bastun, eller vid inträdandet, kan man kasta lite vatten på stenarna och gärna också på väggarna så luften inte är alltför torr. Lavarna ska också sköljas – varje gång innan man sätter sig! Dels för att kyla dem lite så man inte bränner rumpan, dels för att mätta dem med vatten så de inte suger in svett.
    Man bör tvätta av sig grövre smuts – sot från händer efter att ha eldat, jord från fötter om man sprungit barfota ute etc. Och så rumpan förstås...
    Man kan använda sittdukar som skydd, men tunna trasor gör ingen nytta, snarare tvärtom. De ska i så fall vara av tjock frotté eller plastad frotté, som används som babyunderlag. Förr i tiden användes särskilda ”fittpärtor”. Varje kvinna hade en egen tunn träskiva att sitta på för att skydda underlivet från infektioner. Männen var tydligen inte så noga med rumphygienen när de satt på bastulaven, så det fanns allehanda bakterier där. Därifrån kommer uttrycket ”skitbär” – små bajskulor som hängde i den bakre behåringen.

Kasta bad och ’kvasta björk’
Att bara sitta i ett varmt rum är inte mycket till att kallas för bastubad. En väsentlig del är att kasta vatten på stenarna som ger badet dess rätta ’sting’. För att få ut det mesta är björkruskan helt nödvändig! Dess härliga doft ger bastun bokstavligen en riktig atmosfär. Och de mustiga slagen med varma löv mot kroppen får liv i vilken dönick som helst.
    Eftersom värme stiger uppåt är det hetast på översta laven. Temperaturskillnaden är betydlig, ca 10° per 40 cm i höjdled, exempelvis: 80° nära taket, 50° i mitten, 30° nära golvet. Man kan välja den nivå man gillar bäst. Ta gärna upp fötterna på sittlaven. Eller ligg ner och lyft dem mot taket - då blir de varmare än huvudet!
    Även badtempot är individuellt. Somliga öser på ordentligt direkt efter entrén. Andra vill slappa först en stund och bli varma innan man börjar kasta bad och kvasta. En del piskar sig med alla sina krafter, en del njuter av lätta daskanden.
    Vattnet som kastas på stenarna ska vara riktigt varmt – stenarna är ju heta och kan spricka av kallt vatten. Skvätta lite i taget med en långskaftad skopa, så inte ångan skållar händerna. Använd gärna björkvattnet som ger extra dofter. Det finns också aromämnen att köpa, som blandas i vatten. Öl ska inte kastas på stenarna, som vissa fått för sig. Ångpuffar från kaminen skapar luftvirvlar och sprider värmen även neråt. Badande på de nedre lavarna får då också ett värmande nyp i skinnet. Det är just i denna värmetopp som kvastandet känns bäst.
    Efter kvastomgången bör man gå ut en stund och fylla på med syre i lungorna samt svalka sig. Har man nära till en badsjö, är det skönt med en dopp. Annars duger det med en sval dusch, eller på vintern en rullning i snön. Sedan går man in igen för nästa omgång. Man kan hålla på så många gånger man orkar. Under tiden bör ruskorna ligga i sin vattenbalja så de inte torkar i värmen. Efter sista kvastomgången skaka ut ruskorna och häng att torka.
    Kom ihåg att dricka mycket före, under och efter badet – man svettas ju mycket och kroppens vätskebalans måste återställas.

Tvagning
När man fått nog av ångpuffar och kvastande, är det dags för tvagning. Gör man det inne i basturummet bör temperaturen redan ha sjunkit lite, men om det är för varmt kan man släppa in ytterligare sval luft utifrån. Kolla igen att löv inte täpper till avloppet. Finns ingen dusch använder man en balja som man kan ösa ur med skopa. Det ska finnas baljor så de räcker till varje badare. Är det väldigt många får man turas om. Se då till att fylla på varmvattenbehållaren allt eftersom vattnet förbrukas. Använd gärna björkvattnet, rensa bara bort skräp först. Det fungerar som mild tvål och balsam, och innehåller många välgörande mineraler! Regnvatten är också mjukt.  
    Nu när kroppen är varm, våt och ’mörbultad’ är rengöring av huden lätt. Det mesta av smuts och bakterier har runnit ut med svetten, och död hud sitter löst. Skrubba bort allt med grövre borste eller svamp. Förhårdnader gnuggas bort med slipsten eller liknande. Finnar (akne alltså, ej folk) kan försiktigt klämmas ur när huden är mjuk och porerna öppna. (Samma princip används på hudvårdssalonger – till hutlösa priser...)
• Hjälp varandra med att tvätta ryggen!
    Ta god tid på dig, det behövs för en grundlig rengöring av kroppens varje detalj. Det är skönhetsvård på djupet. Till sist en ordentlig uppiggande sköljning med svalt eller ljummet vatten.

Hår
Använder du hårbalsam eller inpackning, bör du börja med hårtvätt och behandlingen. Schampot kan med fördel späs ut med vatten, så löddrar det bättre och räcker längre! Hårkuren kan därefter sitta i och verka (extra effektivt i värme) medan man tvättar kroppen. En bra hårkur är att skölja med nässelvatten. Även rakning är lämpligt att göra i bastun.

Städning och avslutande
Bastun är renlighetens tempel, och ska givetvis alltid städas väl. Direkt efter badet ska lavarna sköljas av med hett vatten, då och då även skrubbas med såpa. Speciella rengöringsmedel för bastu finns också. Löv ska tas bort så inte avloppet täpps till. Golvet ska spolas och även skrubbas ibland, det kan bli slipprigt av tvål, björkvatten och löv.
    Om det blivit mycket imma på fönsterrutor, ska de torkas. Både bastu, tvättrum och omklädningsrum ska vädras väl så att fukten försvinner. Lämna alla ventilationsluckor öppna.
    Utslitna torkade basturuskor kan eldas upp i vedkaminen, bra att tända med. Annars kan man lägga dem i komposten med annat trädgårdsavfall.

Kringaktiviteter
i anslutning till bastubad kan du läsa mer om på sidan » Bastuns funktioner.

Ha det skööönt!

Primus motor Eila Seel
+46-(0)73-7392473, eila.seelglocalnet.net

 Städredskap

Klicka på bilderna för att läsa om » Utrustning

Rubriker i avsnittet Procedur:
• Förberedelser och uppvärmning
• Entré
• Kasta bad och kvasta björk
• Tvagning
• Städning och avslutande

Elda med ved

Kasta vatten på stenarna

Detalj: ångsten - med gropar som fylls med vatten och ev doftämne, som förångas lite i taget

Kvasta björk

Tvagning

Seija med saunakatt

Praktisk utrustning / behov beroende av bastutyp
• Vattenbehållare: större så för kallvatten (40-50 l), mindre cistern vid kaminen för varmvatten (20 l)
• Skopa med långt skaft samt bytta (stäva) för att kasta vatten på kaminstenar
• Baljor och öskar: olika storlekar för tvagning, blötläggning av ruskor mm
• Grövre svampar, tvättvantar och borstar för tvagning, skrapa eller slipsten för hudhårdnader
• Termometer (till minst 100°), hygrometer
• Eventuellt: sittdukar av frotté eller plastad frotté, fittpärta
• Nätpåse för tvålrester
• Liten hjulvagn med hyllor för badsaker, torkställ för handdukar
• Städredskap: golvskrapa, skurborste, torktrasa
• Vedlåda (bärbar) eller vedkasse
• Basturuska = yvigt och välbundet knippe av lövade kvistar, främst björk, som används för att slå sig själv eller annan badare över hela kroppen. Numera finns också ruskor av konstmaterial, som är mycket hållbara. Miniruskor kan hängas som prydnad och doftgivare i omklädningsrum mm.

Läs mer om » Utrustning
(klicka på bilderna)

Läs mer på andra sidor...

» Bastuns funktioner:
• Allmänt
• Bastutyper
• Energiaspekter
• Syftet
• Umgängesplats
• Barn i bastun
• Risker
• Kringsysslor
• Utrustning

» Vedelda rätt
» Om basturuska
» Bind en ruska
» Utrustning
» Historia och kultur
» Originella bastur
» Recept

Skicka in egna erfarenheter och bilder! Tack