Så här
går det till att basta
Här
beskrivs mycket med tanke på vedeldad bastu utan avancerade
bekvämligheter. Mer om ved
och eldning finns på Biblioteket.
Finns det också rinnande vatten och
separat duschrum underlättar det mycket. Ett elektriskt aggregat
sätter man bara på någon kvart eller halvtimme
innan man vill bada. Det mesta kring bastuaktiviteterna är
dock allmängiltiga.
Förberedelser
och uppvärmning
Innan man börjar med annat ska man se till att bastun är
städad efter tidigare bad. Inga löv på golvet eller
i golvbrunnen, inget skräp i vattenbehållarna och askan
i kaminen ska vara borttagen.
Uppvärmningen tar olika lång
tid beroende på rumsvolym, kamintyp (el eller ved) och hur
varmt man vill ha det. Temperaturen kan också kännas
olika, varje bastu har sina individuella egenskaper. 60-80°
brukar vara lagom. Ett fåtal hetsporrar gillar att köra
i minst 100 knyck.
En stor del av charmen med bastubad är
just att vedelda. Och att bära in några hinkar vatten
är inget stort besvär. Att göra i ordning allt blir
en förberedelsetid då man långsamt går ner
i varv från vardagens stress. Med tankarna kretsande kring
bastupyssel glömmer man sina bekymmer. Dessutom har knastrande
eld en lugnande verkan som bekant.
Använd ved med högt energiinnehåll,
bäst är björk och andra lövträslag som
torkat minst ett år. Öppna spjället och ventilationsluckor.
Tänd elden med papper eller näver och småkvistar.
Uttjänta torra ruskor fungerar bra! När elden tagit sig
lägger man på grövre pinnar och sist några
rejäla vedklabbar. Allt eftersom de brinner upp fyller man
på med fler så att en ordentlig brasa hålls i
gång, tills önskad temperatur uppnåtts. Om kaminen
är av den mindre typen (se stycket om bastutyper) kan man underhålla
en mindre eld med påfyllning av lite ved.
Använder man torkade eller frysta ruskor
ska de läggas i varmt vatten kanske en halv timme före
badet, så de hinner bli ordentligt mjuka. Ha en större
avlång balja till detta. Det finns folk som tror att man kan
använda kvastarna torra! Ruskan ska inte läggas på
kaminens heta stenar för att värmas upp - löven börjar
osa illa!
Läs
mer » Om basturuska
Entré!
Innan man går in i bastun, eller vid inträdandet, kan
man kasta lite vatten på stenarna och gärna också
på väggarna så luften inte är alltför
torr. Lavarna ska också sköljas varje gång
innan man sätter sig! Dels för att kyla dem lite så
man inte bränner rumpan, dels för att mätta dem med
vatten så de inte suger in svett.
Man bör tvätta av sig grövre
smuts sot från händer efter att ha eldat, jord
från fötter om man sprungit barfota ute etc. Och så
rumpan förstås...
Man kan använda sittdukar som skydd,
men tunna trasor gör ingen nytta, snarare tvärtom. De
ska i så fall vara av tjock frotté eller plastad frotté,
som används som babyunderlag. Förr i tiden användes
särskilda fittpärtor. Varje kvinna hade en
egen tunn träskiva att sitta på för att skydda underlivet
från infektioner. Männen var tydligen inte så noga
med rumphygienen när de satt på bastulaven, så
det fanns allehanda bakterier där. Därifrån kommer
uttrycket skitbär små bajskulor som
hängde i den bakre behåringen.
Kasta
bad och kvasta björk
Att bara sitta i ett varmt rum är inte mycket till att kallas
för bastubad. En väsentlig del är att kasta vatten
på stenarna som ger badet dess rätta sting.
För att få ut det mesta är björkruskan helt
nödvändig! Dess härliga doft ger bastun bokstavligen
en riktig atmosfär. Och de mustiga slagen med varma löv
mot kroppen får liv i vilken dönick som helst.
Eftersom värme stiger uppåt är
det hetast på översta laven. Temperaturskillnaden är
betydlig, ca 10° per 40 cm i höjdled, exempelvis: 80°
nära taket, 50° i mitten, 30° nära golvet. Man
kan välja den nivå man gillar bäst. Ta gärna
upp fötterna på sittlaven. Eller ligg ner och lyft dem
mot taket - då blir de varmare än huvudet!
Även badtempot är individuellt.
Somliga öser på ordentligt direkt efter entrén.
Andra vill slappa först en stund och bli varma innan man börjar
kasta bad och kvasta. En del piskar sig med alla sina krafter, en
del njuter av lätta daskanden.
Vattnet som kastas på stenarna ska
vara riktigt varmt stenarna är ju heta och kan spricka
av kallt vatten. Skvätta lite i taget med en långskaftad
skopa, så inte ångan skållar händerna. Använd
gärna björkvattnet som ger extra dofter. Det finns också
aromämnen att köpa, som blandas i vatten. Öl ska
inte kastas på stenarna, som vissa fått för sig.
Ångpuffar från kaminen skapar luftvirvlar och sprider
värmen även neråt. Badande på de nedre lavarna
får då också ett värmande nyp i skinnet.
Det är just i denna värmetopp som kvastandet känns
bäst.
Efter kvastomgången bör man gå
ut en stund och fylla på med syre i lungorna samt svalka sig.
Har man nära till en badsjö, är det skönt med
en dopp. Annars duger det med en sval dusch, eller på vintern
en rullning i snön. Sedan går man in igen för nästa
omgång. Man kan hålla på så många
gånger man orkar. Under tiden bör ruskorna ligga i sin
vattenbalja så de inte torkar i värmen. Efter sista kvastomgången
skaka ut ruskorna och häng att torka.
Kom ihåg att dricka mycket före,
under och efter badet man svettas ju mycket och kroppens
vätskebalans måste återställas.

Tvagning
När man fått nog av ångpuffar och kvastande, är
det dags för tvagning. Gör man det inne i basturummet
bör temperaturen redan ha sjunkit lite, men om det är
för varmt kan man släppa in ytterligare sval luft utifrån.
Kolla igen att löv inte täpper till avloppet. Finns ingen
dusch använder man en balja som man kan ösa ur med skopa.
Det ska finnas baljor så de räcker till varje badare.
Är det väldigt många får man turas om. Se
då till att fylla på varmvattenbehållaren allt
eftersom vattnet förbrukas. Använd gärna björkvattnet,
rensa bara bort skräp först. Det fungerar som mild tvål
och balsam, och innehåller många välgörande
mineraler! Regnvatten är också mjukt.
Nu när kroppen är varm, våt
och mörbultad är rengöring av huden lätt.
Det mesta av smuts och bakterier har runnit ut med svetten, och
död hud sitter löst. Skrubba bort allt med grövre
borste eller svamp. Förhårdnader gnuggas bort med slipsten
eller liknande. Finnar (akne alltså, ej folk) kan försiktigt
klämmas ur när huden är mjuk och porerna öppna.
(Samma princip används på hudvårdssalonger
till hutlösa priser...)
Hjälp varandra med att tvätta ryggen!
Ta god tid på dig, det behövs
för en grundlig rengöring av kroppens varje detalj. Det
är skönhetsvård på djupet. Till sist en ordentlig
uppiggande sköljning med svalt eller ljummet vatten.
Hår
Använder du hårbalsam eller inpackning, bör du börja
med hårtvätt och behandlingen. Schampot kan med fördel
späs ut med vatten, så löddrar det bättre och
räcker längre! Hårkuren kan därefter sitta
i och verka (extra effektivt i värme) medan man tvättar
kroppen. En bra hårkur är att skölja med nässelvatten.
Även rakning är lämpligt att göra i bastun.
Städning
och avslutande
Bastun är renlighetens tempel, och ska givetvis alltid städas
väl. Direkt efter badet ska lavarna sköljas av med hett
vatten, då och då även skrubbas med såpa.
Speciella rengöringsmedel för bastu finns också.
Löv ska tas bort så inte avloppet täpps till. Golvet
ska spolas och även skrubbas ibland, det kan bli slipprigt
av tvål, björkvatten och löv.
Om det blivit mycket imma på fönsterrutor,
ska de torkas. Både bastu, tvättrum och omklädningsrum
ska vädras väl så att fukten försvinner. Lämna
alla ventilationsluckor öppna.
Utslitna torkade basturuskor kan eldas upp
i vedkaminen, bra att tända med. Annars kan man lägga
dem i komposten med annat trädgårdsavfall.
Kringaktiviteter
i anslutning till bastubad kan du läsa mer om på sidan
» Bastuns
funktioner.
Ha det skööönt!
Primus
motor Eila Seel
+46-(0)73-7392473, eila.seel glocalnet.net
Städredskap
Klicka
på bilderna för att läsa om » Utrustning
|
 |

Rubriker
i avsnittet Procedur:
Förberedelser och uppvärmning
Entré
Kasta bad och kvasta björk
Tvagning
Städning och avslutande

Elda
med ved

Kasta
vatten på stenarna

Detalj: ångsten - med gropar som fylls med vatten och ev doftämne,
som förångas lite i taget

Kvasta
björk

Tvagning

Seija
med saunakatt
Praktisk
utrustning / behov beroende av bastutyp
Vattenbehållare: större så för kallvatten
(40-50 l), mindre cistern vid kaminen för varmvatten (20 l)
Skopa med långt skaft samt bytta (stäva) för
att kasta vatten på kaminstenar
Baljor och öskar: olika storlekar för tvagning,
blötläggning av ruskor mm
Grövre svampar, tvättvantar och borstar för
tvagning, skrapa eller slipsten för hudhårdnader
Termometer (till minst 100°), hygrometer
Eventuellt: sittdukar av frotté eller plastad frotté,
fittpärta
Nätpåse för tvålrester
Liten hjulvagn med hyllor för badsaker, torkställ
för handdukar
Städredskap: golvskrapa, skurborste, torktrasa
Vedlåda (bärbar) eller vedkasse
Basturuska = yvigt och välbundet knippe av lövade
kvistar, främst björk, som används för att slå
sig själv eller annan badare över hela kroppen. Numera
finns också ruskor av konstmaterial, som är mycket hållbara.
Miniruskor kan hängas som prydnad och doftgivare i omklädningsrum
mm.
Läs
mer om » Utrustning
(klicka på bilderna)
Läs
mer på andra sidor...
» Bastuns
funktioner:
Allmänt
Bastutyper
Energiaspekter
Syftet
Umgängesplats
Barn i bastun
Risker
Kringsysslor
Utrustning
» Vedelda
rätt
» Om basturuska
» Bind en ruska
» Utrustning
» Historia
och kultur
» Originella
bastur
» Recept

Skicka in egna erfarenheter och bilder! Tack

|