 |
Vedeldning |
 |
|
Elda
rätt |
|
Obs!
Artiklar och bilder är upphovsskyddade. |
Miljöaspekter
Bra brasa
Klyvning Lagring
Klicka
på bilderna för att se i större format.
|
|
Du
får kopiera enstaka exemplar för eget bruk.
Du får citera innehåll i texter om du anger källan.
Du får inte mångfaldiga och sprida material utan tillstånd.
Fråga oss:
tel +46-(0)73-7392473, eila.seel happy.se
|
Att vedeldning
i bostadsrum skapar hemtrevnad tycker nog de flesta. Elden sprakar rogivande
och sprider en behaglig doft, lågorna ger ett varmt och stämningsfullt
ljus i rummet.
När
el och olja blir allt dyrare, eller elavbrott helt omöjliggör
uppvärmning, är det också tryggt att ha alternativa eldningsmöjligheter
inte bara i pannrummet utan också med vedspis, kakelugn eller
kamin i bostaden. Praktisk är också en vedeldad bastu, som
ökar trivseln i hemmet lika mycket som öppen spis. Dessa möjligheter
borde vara standard i alla småhus.
Vedeldning är därtill en billig och
miljövänlig uppvärmningsmetod! Inte bara för skogsägare,
även villaägare i tätorter kan få tag på billig
ved. På den egna tomten eller hos bekanta gallras bland träd
då och då. Vedhandlare säljer färdigkluven ved.
Lövved och främst björk har mycket högt värmevärde.
Träpellets (hoppressad flis) är ett rent och högvärdigt
biobränsle för pannor och kaminer. Spånklampar passar
också öppna spisen.
Miljöaspekter
Tyvärr beskylls vedeldning ibland för miljöförstörelse.
Men i rök från ved som brinner vid rätt temperatur (öppen
spis, kakelugn, bastukamin) finns faktiskt organiska ämnen, metoxifenoler
som har antioxidantverkan. De motverkar fria radikaler som anses påverka
hälsan negativt. Särskilt rök från björk- och
annan lövved innehåller sådana nyttiga ämnen. Det
är en orsak till att vissa livsmedel röks, för att öka
hållbarheten!
I moderna och effektiva pannor med hög temperatur
finns det nästan inga organiska ämnen. Utsläppen består
enbart av vatten och koldioxid, som ingår i det naturliga kretsloppet.
Eldstaden i bostadsrum ökar också ventilationen och inomhusluften
förbättras då dammpartiklar förs ut med draget. Om
eldstaden inte används ofta, kan man ställa ett brinnande stearinljus
där för att skapa drag.
Effektiv eldning ger en osynlig och svagt välluktande
rök. Däremot finns det farliga kolväten i rök från
okontrollerade bränder skog, gräs, löv. Mycket och
tjock rök tyder på dålig förbränning och innebär
utsläpp av skadliga oförbrända kolväten och kväveoxider.
Numera finns det kaminer med katalysator, tyvärr ganska dyra.
Bra
brasa så här
I de flesta typer av kaminer och spisar ska brasan snarast komma
upp i en temperatur av ca 800-1000 grader, med blåaktiga lågor
långt från veden. Den höga temperaturen ger bästa
utnyttjandet av bränslet (bästa ekonomi) och att förbränningen
sker på miljövänligaste sätt. För att
snabbt få hög temperatur behövs mesta möjliga
syretillförsel. Håll spjällen öppna!
Använd torr och finkluven ved (helst inomhusvarm)
Tänd med näver, tändpapper, törved eller
möjligen lite tidningspapper. Mycket papper skapar sot.
Börja med små pinnar. Lägg inte in mer ved
än vad som behövs för att få igång brasan
Se till att det kommer in syre i elden via öppna spjäll
Stryp inte elden med spjället utan minska vedmängden
Stäng spjället efter att elden brunnit ut, men
när det ännu glöder. Annars finns det risk för
farliga gaser.
Fuktig ved och pyreldar ger rök med tjära som fastnar
i skorstenen, där den kan börja brinna våldsamt.
Eldsvåda kan uppstå även i efterskott!
Kontrollera eldstad och skorsten regelbundet. Låt sotaren
göra det om du inte kan själv.
Aska från vedeldning är en ren
produkt som är utmärkt att sprida på gräsmattan
och motverkar försurning. Den är dock inte så lämplig
på bärbuskar och grönsakslandet. Låt askan
kallna först! Större mängder bör lämnas
till sophanteringen. 605-- 180 - 265- 160
|
 |

Eldning i bastu
|

|
Klyvning
Veden kapas och klyvs för att torka fortare, få plats
i spisen och brinna effektivare. Mindre mängder klarar man
med en motorsåg och en bra klyvyxa. Vedhuggning är t
o m trevlig motion! Storförbrukare kan investera i mer avancerade
maskiner.
Lövved ska klyvas färsk,
får den torka blir den hård och svårarbetad. Barrträ
däremot är lättare att klyva om det fått torka
några veckor.
Såga
och klyva ved - bra styrketräning
|
 |
Torkning
och lagring
Hugg veden på vintern. Ved torkar bara på våren
och endast några centimeter av tjockleken, så det tar
ett par säsonger. Klyv och barka av veden så torkar den
fortare. Hugger man under sommaren bör stammarna ligga okvistade,
så att fukten kan dunsta av via blad och barr.
För torkning behövs god luftcirkulation.
Lagra gärna i vedbod eller under tak utomhus, inte direkt mot
marken. Utan tak krävs noggrann stapling, så de översta
skyddar för regn. Används presenning får den inte
täcka mer än att översta lagret skyddas från
regn. Ha gärna två årslager att växla mellan.
Bra torr ved innehåller 10-20 % vatten. Det är tillräckligt
lågt för att inte ge mikrober möjlighet att bryta
ned veden, så den kan lagras länge. |
 |

Den
här traven räcker
till minst 20 bastubad.
|
Fakta till artikeln har hämtats bl a från Skogsstyrelsens vedskola,
www.skogsstyrelsen.se
/Vedskolan
Chalmers bedriver forskning kring eldning, bränsle och energi,
www.chalmers.se
Eila Seel
Sauna-Seel-skapet
|