Vedeldning

Tips för utskrift »  Ý

Elda rätt		Obs! Artiklar och bilder är upphovsskyddade.
• Miljöaspekter • Bra brasa • Klyvning • Lagring Klicka på bilderna för att se i större format.		Du får kopiera enstaka exemplar för eget bruk. Du får citera innehåll i texter om du anger källan. Du får inte mångfaldiga och sprida material utan tillstånd. Fråga oss: tel +46-(0)73-7392473, eila.seelhappy.se

Att vedeldning i bostadsrum skapar hemtrevnad tycker nog de flesta. Elden sprakar rogivande och sprider en behaglig doft, lågorna ger ett varmt och stämningsfullt ljus i rummet.

När el och olja blir allt dyrare, eller elavbrott helt omöjliggör uppvärmning, är det också tryggt att ha alternativa eldningsmöjligheter – inte bara i pannrummet utan också med vedspis, kakelugn eller kamin i bostaden. Praktisk är också en vedeldad bastu, som ökar trivseln i hemmet lika mycket som öppen spis. Dessa möjligheter borde vara standard i alla småhus.
    Vedeldning är därtill en billig och miljövänlig uppvärmningsmetod! Inte bara för skogsägare, även villaägare i tätorter kan få tag på billig ved. På den egna tomten eller hos bekanta gallras bland träd då och då. Vedhandlare säljer färdigkluven ved. Lövved och främst björk har mycket högt värmevärde. Träpellets (hoppressad flis) är ett rent och högvärdigt biobränsle för pannor och kaminer. Spånklampar passar också öppna spisen.

Miljöaspekter
Tyvärr beskylls vedeldning ibland för miljöförstörelse. Men i rök från ved som brinner vid rätt temperatur (öppen spis, kakelugn, bastukamin) finns faktiskt organiska ämnen, metoxifenoler som har antioxidantverkan. De motverkar fria radikaler som anses påverka hälsan negativt. Särskilt rök från björk- och annan lövved innehåller sådana nyttiga ämnen. Det är en orsak till att vissa livsmedel röks, för att öka hållbarheten!
    I moderna och effektiva pannor med hög temperatur finns det nästan inga organiska ämnen. Utsläppen består enbart av vatten och koldioxid, som ingår i det naturliga kretsloppet. Eldstaden i bostadsrum ökar också ventilationen och inomhusluften förbättras då dammpartiklar förs ut med draget. Om eldstaden inte används ofta, kan man ställa ett brinnande stearinljus där för att skapa drag.
    Effektiv eldning ger en osynlig och svagt välluktande rök. Däremot finns det farliga kolväten i rök från okontrollerade bränder – skog, gräs, löv. Mycket och tjock rök tyder på dålig förbränning och innebär utsläpp av skadliga oförbrända kolväten och kväveoxider. Numera finns det kaminer med katalysator, tyvärr ganska dyra.
  

Bra brasa så här I de flesta typer av kaminer och spisar ska brasan snarast komma upp i en temperatur av ca 800-1000 grader, med blåaktiga lågor långt från veden. Den höga temperaturen ger bästa utnyttjandet av bränslet (bästa ekonomi) och att förbränningen sker på miljövänligaste sätt. För att snabbt få hög temperatur behövs mesta möjliga syretillförsel. Håll spjällen öppna! • Använd torr och finkluven ved (helst inomhusvarm) • Tänd med näver, tändpapper, törved eller möjligen lite tidningspapper. Mycket papper skapar sot. • Börja med små pinnar. Lägg inte in mer ved än vad som behövs för att få igång brasan • Se till att det kommer in syre i elden via öppna spjäll • Stryp inte elden med spjället utan minska vedmängden • Stäng spjället efter att elden brunnit ut, men när det ännu glöder. Annars finns det risk för farliga gaser. • Fuktig ved och pyreldar ger rök med tjära som fastnar i skorstenen, där den kan börja brinna våldsamt. Eldsvåda kan uppstå även i efterskott! • Kontrollera eldstad och skorsten regelbundet. Låt sotaren göra det om du inte kan själv.     Aska från vedeldning är en ren produkt som är utmärkt att sprida på gräsmattan och motverkar försurning. Den är dock inte så lämplig på bärbuskar och grönsakslandet. Låt askan kallna först! Större mängder bör lämnas till sophanteringen. 605-- 180 - 265- 160

Eldning i bastu

Klyvning Veden kapas och klyvs för att torka fortare, få plats i spisen och brinna effektivare. Mindre mängder klarar man med en motorsåg och en bra klyvyxa. Vedhuggning är t o m trevlig motion! Storförbrukare kan investera i mer avancerade maskiner.     Lövved ska klyvas ’färsk’, får den torka blir den hård och svårarbetad. Barrträ däremot är lättare att klyva om det fått torka några veckor. Såga och klyva ved - bra styrketräning

Torkning och lagring Hugg veden på vintern. Ved torkar bara på våren och endast några centimeter av tjockleken, så det tar ett par säsonger. Klyv och barka av veden så torkar den fortare. Hugger man under sommaren bör stammarna ligga okvistade, så att fukten kan dunsta av via blad och barr.     För torkning behövs god luftcirkulation. Lagra gärna i vedbod eller under tak utomhus, inte direkt mot marken. Utan tak krävs noggrann stapling, så de översta skyddar för regn. Används presenning får den inte täcka mer än att översta lagret skyddas från regn. Ha gärna två årslager att växla mellan. Bra torr ved innehåller 10-20 % vatten. Det är tillräckligt lågt för att inte ge mikrober möjlighet att bryta ned veden, så den kan lagras länge.

Den här traven räcker till minst 20 bastubad.

• Fakta till artikeln har hämtats bl a från Skogsstyrelsens vedskola, www.skogsstyrelsen.se /Vedskolan
• Chalmers bedriver forskning kring eldning, bränsle och energi, www.chalmers.se

Eila Seel • Sauna-Seel-skapet

www.SAUNAFANTAST.com